Josesitas ~ små mirakler som gör livet värt att leva

För fyra veckor sedan var jag på väg ut med återvinningen, när jag halkade i trappan och bröt tummen! Det krävdes en operation och gips i minst 5 veckor. Med dryga 5 dagar kvar med gipsad vänsterhand, sitter jag nu här och längtar till dess att jag slipper gipset. Den skaver och det kliar på såret. Med andra ord — jag är less!!

För två veckor sedan började jag jobba igen efter ett års föräldraledighet. Det var med blandade känslor jag åkte till jobbet måndagen den 1 mars och nu, två veckor senare, är det med blandade känslor jag sitter här och skriver. För det var inte bara att gå tillbaka till jobbet och lämna lillebror som gav mig dessa känslor, utan även jobbet som väntade. Jag lämnade nämligen en tjänst och kom tillbaka till en annan, och i princip är det som att komma till en helt ny arbetsplats och arbetsuppgifter, med enda skillnaden att kollegorna är desamma. Omställningen är total och att dessutom förbli oberörd till känslorna kring den pågående omorganisationen är svårt. Men framför allt är det UTMATTANDE!! På två veckor har jag hunnit ha migrän 3 GÅNGER, varav sista gången som inföll bara häromdagen var jag tvungen att stanna hemma dagen efter för att återhämta mig. Trots det är jag så trött just nu att jag ser dubbelt!

Ville ändå skriva några rader till er som kanske undrat vart jag hade tagit vägen. Och nu kanske ni förstår att en skadad hand och lite jobbtrötthet påverkat en hel del. Min förhoppning är att min trötthet ska lugna sig nu framöver så att ni ska kunna ta del av lite andra funderingar som jag har burit på, men som jag är alldeles för trött för att delge er just nu. Ni får helt enkelt vänta, men jag lovar er att det blir spännande inlägg...

Imorgon är det final i Melodifestivalen och vi har laddat med godis, snacks och trevligt sällskap och håller tummarna för att Anna Bergendahl kommer vidare till Europafinalen i Oslo — möjligtvis har Sverige en chans då!



♥♥♥

...Det var så jag kände mig, efter en helkväll på Whisky-mässan anno 2010. Grymt seg och sliten och lättirriterad som få, över att ha fått åt skogen för lite sömn två nätter i rad. Fredagkvällen spenderades nämligen sovande på soffan fram till klockan 04 på natten, av både mig och maken. Det gav mig en rejäl nackspärr som höll i sig fram till dess att spriten från whiskyn tog över på lördagkvällen. Då slappnade musklerna av, men sömnbristen bestod då man ju inte sover så bra med alkohol i kroppen.

Sen förra gången jag var på Whiskymässan har jag dock lärt mig att inte dricka lika mycket som herrarna i sällskapet, även om det känns mycket sorgligt att lämna fin och dyr whisky att kastas i slasken efter provningen! I år var vi dessutom bara på två provningar, vilket gjorde att vi hade mer tid över till att prova olika sorter i mässhallen istället.

Kvällens två provningar var från dels skotska Arran Destilleries med sorterna Arran 10YO, Arran 12YO, Arran Malt Single Cask Bourbon, Arran Malt Pinot Noir Cask Finish och Arran Malt Pomerol Cask Finish, och dels japanska Ichiro. Där provade vi Hanyu Ichiros Eight of Hearts, 56,8%, Hanyu Ichiros Two of Hearts, 56,3%, Hanyu Ichiros Five of Clubs, 57,4%, Chichibu Newborn Heavely Peated, 61,3%, Karuizawa 1976, 63,0%, cask 6719, Karuizawa 1985, 60,8%, cask 7017 och Karuizawa 1995, 63,0%, 5004.

Kvällens äldsta sort vi provade var en 43-åring, så alltså en whisky från 1967 (!!), men den var inte så speciell i smaken. Kvällens vinnare blev Karuizawa 1976. Där talar vi om rund och god smak trots sina 63 %...! Och av de sorter vi testade på Arran-provningen kan jag gladeligen rekommendera deras Pinot Noir Cask Finish - överraskande god och gillar man fruktiga whiskysorter är denna mycket bra! Sorgligt nog finns den inte att beställa på Systembolaget...

Kommer att uppdatera med bilder inom kort...

♥

Det är så jag känner mig, nu när jag är förkyld. Helst av allt skulle jag vilja kura ihop mig under ett varmt täcke med en kopp te och ligga så hela da'n. Sova och läsa lite om vartannat och kanske se på en film eller två... Tyvärr finns det nåt som kallas föräldraansvar nu för tiden, vilket gör att jag inte riktigt kan koppla bort omvärlden och tycka synd om mig själv. När barnen gått och lagt sig, nån gång efter halv nio, kanske den där drömmen kan slå in, men då är jag så slut efter dagen att jag bara somnar — nada más!

Igår kväll lyckades jag emellertid se en hel film, men bara för att jag sovit på soffan tidigare på kvällen. Nu ska jag prova samma sak, utan att ha sovit nånting innan, så får vi se hur det går. Vi ska senämligen se första filmen i vampyrsagan, Twilight. Imorgon kanske vi ser New Moon.

Äntligen har det så blivit dags att kura upp i soffan och tycka lite synd om mig själv!

XOXO

Sedan lusanfallet smågrabbarna råkade ut för, har de fått stanna hemma fram till idag. De har varit riktigt goa, både mot varandra och mot oss vuxna, större delen av tiden åtminstone. Lilla storebror är nämligen inne i en sån där jag-älskar-att-go-bananas-och-driva-min-omgivning-till-vansinne-period. Detta betyder att han när som helst under sin vakna tid kan han få för sig att göra helt knasiga saker. Idag har det hänt ett antal gånger och för det mesta är det hans bröder som får lida.

Dagens roligaste händelse skedde när jag pratade i telefon med en kompis i eftermiddags. Lilla storebror tyckte det passade att tvätta händerna precis exakt samtidigt som jag skulle tvätta mina händer, bara för att retas. Och han tvättade sig, och tvättade sig, och tvättade sig och... ja,ni förstår. Till slut flyttar jag honom från handfatet och ber honom torka händerna på handduken, men det ville han inte. Vad han däremot tyckte passade var att torka händerna på lillebrors hår, så det gjorde han! Varpå jag utbrister: Men inte får du väl torka händerna på lillebrors hår!! och hör ett rejält gapskratt i andra änden av luren. Det var min kompis som tyckte det var hysteriskt kul, och jag fattade just då att det ju faktiskt var det och började flabba oxå! Det går ju bara inte att bli arg på en sån grej.

Men det finns stunder då de håller sams oxå, och just i morse var en sån stund :)

Mina tre små älsklingar hängde tillsammans runt Duplot.


Under jullovet hade minstingarna roligt med de tomma leksakslådorna...



♥

Min vardag är med andra ord sällan av det tråkiga slaget, och det vet ju alla som har småbarn i sitt liv, att det är så det är!

♥♥♥

Förra veckan bestämde vi oss till slut för att boka en resa, efter många vändor fram och tillbaka om vart vi skulle åka eller om vi skulle åka nånstans överhuvudtaget. Vi har varit inne på allt ifrån skidresa inom Sverige, till Alperna, till Marocko, till nån storstad. Men det viktigaste av allt var resans längd, eftersom lillebror fortfarande är så liten och dessutom vår riktigt stora mammagris, jämfört med de två äldre grabbarna. Vi ville inte vara borta mer än 4 dagar.

SAS hade just nu mycket förmånliga lågprisbiljetter till en rad storstäder så vi fastnade för Paris och började kolla lämpliga datum. Våren i Paris (därav titeln) sägs vara mycket vacker, så några dagar i april tyckte vi skulle passa perfekt. De billigaste biljetterna var ju givetvis slut, så vi skulle få betala drygt 500 kr mer än vi tänkt oss från början. Kollade anslutning till Arlanda från Linkan med tåg — insåg att det var svindyrt! Bara biljetterna dit skulle kosta hälften av flygbiljetterna. Buss var inte mycket bättre, och dessutom krångligare med tanke på byten med resväskor. Nej, det gick också bort! Okej, bil då, det är ju bekvämt och kostnaden blir ju i princip bara bensin, men vad kostar det att långtidsparkera på Arlanda? Tja, 400 kr för en vecka var billigast men vi skulle måsta åka transfer till terminalen. Herregud!! Krångligt, dyrt och tidskrävande... Då slog det mig: KLM flyger ju faktiskt ut i Europa direkt härifrån stan och till min stora glädje hade de specialpriser just nu — tjohoo!

Så nu åker vi alltså (nästan) direkt till Paris härifrån stan, till samma kostnad och med mycket mindre krångel än om vi hade bokat med SAS. Det är ju helt fantastiskt!! Det har emellertid inte varit helt lätt att få tag på biljetterna, eftersom KLM lyckades sumpa bort TVÅ (!) bokningar innan vi för tredje gången till slut fick tag på biljetterna. Orsaken: bristande information från kundservicen och felaktig information på hemsidan. Den tredje bokningen blev dock såå mycket bättre, att det i stort sätt gottgjorde allt krångel vi fått uppleva, men KLM kommer att få höra det här av mig. Delvis för att jag ska få avreagera mig lite, men mestadels för att nån annan stackare ska slippa gå igenom samma procedur som vi, pga bristande information.

April känns långt borta i skrivande stund, men att planera resan så att vi får ut det mesta av de fyra dagarna vi ska vara borta ska bli kul kvällssysselsättning fram till dess. Bland annat kommer de två sevärdheterna nedan att ingå i vår plan.



Louvren


Sacre-Couer



Jag längtar... och behöver öva lite på min franska. Nån frivillig att hjälpa till??

♥♥♥

Au revoir!

Idag var vi på stora lillebrors kooperativ och dansade ut julen. De tre familjerna som börjat sedan förra årets julgransplundring hade ordnat en mycket rolig, trevlig och matig eftermiddag. Det tackar vi för!

Fika, tipsrunda (eller frågejakt, som storebror kallade det för) både för små och stora, roliga lekar för barnen, korv med bröd och slutligen fiskdamm.



Jag älskade tipsrundan för vuxna, även om det hela kändes som en "goddag-yxskaft"-upplevelse när man gick runt där och försökte hitta den röda tråden. För att ge ett exempel: Vart ligger slutstationen för bussen? 1. På toan, X. I köket, 2. I vardagsrummet. Min hjärna fattade inte riktigt, även om detta nu i efterhand var en av de lättaste frågorna. (Rätt svar finner ni längst ner på detta inlägg) Vi var många som tänkte att vi hellre svarade på barntipset, men ack den som ger sig tänkte jag till slut och fick 3 rätt! Av 10!! Nåja, man kan ju inte vara bra på allt...

♦

När vi kom hem fick vi dock en mindre trevlig stund, när vi fann att våra små grabbar samtliga hade LÖSS och där vi misstänker att det är storebror som är boven i dramat. Det första jag gjorde var att maila till koop-föräldrarna och skolan så alla vi träffat nu har fått en heads-up. Men lite snopen man blev! Visst hade grabben kliat sig i huvudet en del under veckan, men aldrig slog det mig att det kunde vara LÖSS! Usch, det kliar i hela kroppen när jag tänker på de äckliga krypen, som har gottat ner sig i barnens hår. Imorgon bär det av till apoteket för att införskaffa både luskam och luschampo, och sen är det HELSANERING som gäller! Kuddar ska vädras (ett antal minusgrader i några timmar borde göra susen), sängkläder och mössor tvättas åsså barn tvättas och kammas. Föräldrarna ska oxå kammas, för som jag känner nu borde jag ha fullt i håret — det slutar verkligen inte klia!!! Och förhoppningsvis är det bara känslan...

Fortsättning följer!



Rätt svar: 1, toasitsen lika med ändhållplatsen

Till syster S: Så här såg det ut när vi några dagar efter nyår var över till mor och far och käkade middag.

Mamma hade nämligen hittat en paella-panna på nån affär före jul och ville gärna testa den. PAELLAN blev bra, verkligen jättebra och smakade ljuvligt — MUMS! Vårt lilla matvrak tyckte det var så gott att han till och med tog mat i två omgångar, liksom vi andra!


Så här fin blev den och i bakgrunden ser ni det perfekta paella-vinet. Kan verkligen rekommendera det!!




Tyvärr vill inte P vara med på bild så det blir bara en arm du får se!


Det ska börjas tidigt med läsning — hur ska man annars hinna lära sig allt?



Puss till dig syster S, vi saknade dig vid bordet.

2010... Tio år har gått sen millenieskiftet, då vi skrämdes att tro att alla datorer skulle lägga ner och att jordens undergång var nära. Inget utav det hände då och här står vi alltså fortfarande och ser med spänning fram emot nästa decenium...

Vi fick ett fantastiskt avslut på 2009 och en dundrande start på 2010. Vi skulle bara ha firat med mormor, mamma, pappa och lillasyster P (som var med en stund innan hon gick vidare till kompisfesten) men vi fick sällskap av ytterligare en familj i sista minuten, och helt plötsligt var det fullt hus i vår lilla borätt! Våra tillkomna gäster är vänner som bor bara i huset mittemot och de har nyligen blivit en liten familj. Lilla E var en exemplarisk liten baby hela kvällen, liksom våra grabbar som somnade vid 22 och var omöjliga att väcka vid tolvslaget.











På menyn stod:
Ostbricka
Förrätt - Skagentoast
Huvudrätt - Oxfilémedaljonger med potatisgratäng och kantarell- och rödvinssås.
Efterrätt - Exotiska frukter wokade i Samos och muscovadosocker med vaniljglass
Kaffe och chokladkaka med grädde

Dryck till maten - Babylon's Peak och Samos
Champagne - André Clouet & Veuve Cliquot



Den dundrande starten på det nya året bidrog hela Lambo till, samt vi själva med några enstaka batterier och en jätteraket!! Vår närmaste grannes kommentar var: "Det lät ju riktigt högt när ni smällde raketer". Med andra ord kan vi känna oss riktigt nöjda :-)










XOXO

Det bästa med december månad är att allt handlar om förberedelser inför dagen D — julafton! Det börjar med advent, sen är det Lucia och däremellan lite julbak av lussebullar och eventuellt lite pepparkakor. Vi gjorde lussebullar i två omgångar i år — en inför Lucia och en inför julen — och pepparkakorna med smak av knäck (!) bakade vi oxå inför julen. Vi hade riktigt kul oxå, både med och utan barnen inblandade...


Lilla storebror gillar russin på sina bullar!


Lillasyter tyckte vi behövde lite Adam och Eva-känsla på pepparkakorna :)


Pepparkakor i stora lass!


För mycket kavlande kan göra alla lite snurriga :)


Glada killar hjälper till att rulla deg och forma lussebullar

♥♥♥

När så dagen D infann sig, hade Tomten givetvis kommit med paketen under natten så alla smågrabbarna hade rätt svårt för att hålla sig borta från granen. Det största paketet fick de börja med så snart vi hade avklarat frukosten.


WOOOOOW!!! En snow raceeeeer!!!!


Kom fram, alla delar... Lilla storebror letar!

Det paketet blev rejält uppskattat, och jag hade haft rätt kul i affärerna dagarna innan när jag glatt frågade efter bobbar, och varenda expedit här i Linkan bara såg ut som stora frågetecken "Bob?? Menar du Byggare Bob?" Och då kom jag på mig själv — "Nää...just det ja, ni säger ju snow racer... hihihi". Men HUR lätt är det å säga snow racer då, när man hela sitt liv sagt BOB?? Ja' ä' norrlänning, ba' så du vet!

Klockan 15:00 var det så dags för traditionsenliga Kalle Ankas jul på SVT så vi bänkade barnen framför TV:n och trodde de skulle sitta där som små ljus. Jo, tjena! Det visade sig ganska snart — ungefär 10 minuter in på programmet — att traditionen mest roar oss i den äldre generationen. Barnen lessnade och yrde omkring, samtidigt som de ivrigt och högljutt tjatade om att få öppna fler paket. Och så fick det bli! Bara vi fick lite respit...


Lillebrors mjuka brandbil


Lilla storebror skruvar på sin nya Rorry-bil med moster P


YES!!! LEGO Power Miners till storebror


Hehe, du kom visst på mig...

Men de STORA barnen fick oxå paket i år...


Mormor o morfar fick en egen bok


Mmmmm... Pappa fick ljudböcker och inte Clinique-produkter


Moster P fick IDOL-Eriks skiva... JAAAAAAA! hihihihihi


Och mormor fick SNÖ örhängen och halssmycke i födelsedagspresent!

Själv fick jag....

ÄNTLIGEN!!! Som jag suktat efter dessa skor i höst!! Nu är de MINA....

♥♥♥

Och slutligen en snabb flukt på julbordet innnan det är dags att lägga ner för idag:


Detta var det som rymdes på bordet... Resten stod vid spisen!


♥♥♥

På återseende...

Det är helt fantastiskt otroligt vackert ute just nu, även om det blåser så mycket att jag knappt vill gå ut och hämta tidningen. Det ligger ca 1,5 dm snö ute, och det är -8 grader. För att vara Östergötland är det helt otroligt, men å andra sidan var rönnbärsträden packade med bär tidigare i höst och enligt Bondepraktikan betyder det att det kommer mycket snö på vintern.







Jag håller tummarna nu för att detta vackra ska ligga kvar åtmisntone över jul, för på nåt sätt blir julen mycket tråkigare om det är barmark, regn och +4 grader.

Förra helgen var det som ni alla vet Fars dag och det brukar passera lite halvt obemärkt förbi i min lilla familj. Vi är aningen anti mot allt vad konsumtion heter åtminstone på dessa "bemärkelsedagar", som vi anser mest gynnar handeln. Som mest ringer vi och grattar våra egna fäder och smågrabbarna ger pappa var sin kram och säger grattis. I år ändrade vi lite på det genom att faktiskt fara och fira med lite kaffe och gotta hos min mor & far, och jag valde att köpa en blomma till min pappa. Min pappa har nämligen ett så fantastiskt handlag med blommor, och växter framför allt, att om han hade en trädgård skulle den troligen vara vackrast i kvarteret.

Därför valde jag att ge bort min favoritblomma — orkidén. Det är en utmaning att få de att blomma om och om igen, så jag gav min pappa en utmaning! Själv har jag 10 orkidéer i olika färger och två utav de är av en annan sort än den klassiska brudorkidén. Dessa två Cambrias, som de heter, har jag än idag inte fått att blomma om, men jag har lyckats få dem att föröka sig eftersom dem till en början var en växt! Två av orkidéerna har blommor på G, medan en blommar för fullt. Idag tog jag hand om dem igen, för en utav dem vägrar ta sig och en annan stackare bytte jag jord på för komposten hade börjat sina. Vi får se vad som händer framöver, de flesta orkidéer har ju en viloperiod nu — även om det inte märks så väl här i Sverige tack vare vårt varma inomhusklimat på vintern.

♥

Vad jag tyckte bäst om att göra förra helgen — och som var hela poängen med detta inlägg — var att umgås med min pappa. Vi gick bland annat på IKEA tillsammans och han hjälpte mig kånka hem ett skåp till hallen! Det bästa med det hela var att det bara var vi två som var iväg och vi hade möjlighet att prata på ett sätt som vi inte ofta kan, eftersom det då är annat som kommer i vägen. Alla borde umgås med sin pappa själva ibland, det gör gott för själen! Ser därför fram emot att bo i hus lite extra, för då kommer jag att ha en trädgård som jag hade hoppats kunna locka pappa att hjälpa mig att fixa....

Puss på dig, papi!

♥♥♥

Jag tillhör kategorin småpysslare, där scrapping har blivit my new shit. Jag testade det för första gången lite småskaligt inför lilla storebrors dop för drygt två år sedan och tyckte att det var kul då. Inför storebrors mycket försenade barnkalas med tema Halloween, på självaste Alla Helgona-dagen, provade jag att göra egna inbjudningskort. Det var jätteroligt att köpa in alla prylarna och stå där i butiken och klura på vad som skulle kunna funka ihop! Resultatet blev mycket lyckat, och om inte barnen uppskattade det så gjorde i alla fall deras föräldrar det!

♣

För barn är något kräsnare idag än vad vi var när jag var liten, eller så verkar det kanske bara för att jag är vuxen nu och inte riktigt ser på saker som barn gör. Jag är ganska tråkig och väldigt vuxen, och desstuom ett kontrollfreak så det var oerhört viktigt för mig att storebrors kalas blev lyckat. Och det blev det, även om allt inte blev exakt som jag hade tänkt mig från början. Märk väl att det var jag, och INTE barnen som var missnöjd!! De hade hur kul som helst, även om en del utav de inte åt så mycket för våra "skräckdelikatesser" inte föll dem i smaken. Marsipan i synnerhet verkar vara något äckligt och främmande, åtminstone för 7-åringar. Så hädanefter blir det inte marsipanöverdragen tårta, hur mycket sonen än tjatar, för det är inte roligt att kasta bort en stor del av en tårta när det finns andra varianter man kan tillaga.








♥

Så nu kan jag alltså säga av erfarenhet att barnkalas är roliga, men det är roligast när någon annan anordnar de. Därför kommer det att sitta långt inne nästa år att göra nåt liknande — eller får vi hoppas att jag har hunnit glömma bort hur det var. Jag har hört annars att Busfabrikens kalas brukar vara uppskattade....

♣

Och för att återgå till scrapping, jag har fått mersmak så håll utkik i era brevlådor runt julen, för tomten verkar komma tidigare till vissa i år :)


♥♥♥

Ja, så hittar jag alltså hit till slut. Jag vet att klockan är sjukt mycket och jag borde ha legat i säng för ett bra tag sen, men jag bara måste skriva av mig NU!

Igår måndag skrev vi nämligen äntligen på kontraktet för HUSET. För er som följt bloggandet, kommer det kanske som en överraskning att det blev ett helt annat hus än det som jag nämnt tidigare. Till saken hör att det andra radhuset egentligen oxå var för litet för vår stora familj, och vi hittade ett annat mycket större i samma omgivning. Banken har tagit sin tid på sig, och vi har t.o.m hunnit börja misströsta att det hela inte skulle bli av, men nu är det klart! Inflyttning borde bli ungefär vid den här tiden nästa år. Och förhoppningsvis får vi fira julen 2010 i VÅRT stora, fina hus tillsammans med övriga släkten!

Nedan ser ni lite bilder och vi har lyckats få tag på en hörntomt, som faktiskt blir en av de största på området med 23 hus. Modellen heter Smilla och är alltså ett kedjehus från tillverkaren Myresjöhus. I am so happy!




Givetvis har det ju hänt en hel massa andra saker sedan jag bloggade sist, men det får jag ta en annan dag. Nu ska här sovas!!

Gonatt kära läsare!

Idag blir det ett kort inlägg eftersom jag är jättehängig, troligtvis på väg att få minstingarnas förkylning igen. Det värsta är att förkylningar numera har en tendens att sätta sig i mina bihålor, och så här har det varit sedan jag fick min första bihåleinflammation för två år sedan. Och jag avskyr det riktigt mycket för det gör så ont, och lite finns det som lindrar smärtan. Rinexin är min bästa vän såna här tillfällen.

Men vad jag egentligen skulle komma fram till var att det faktiskt finns en baksida med min favoritårstid. På hösten börjar nämligen alla förkylningar att härja, och har man barn på dagis så gäller det i princip bara att sätta sig i karusellen och "enjoy the ride". Hade jag nu jobbat istället, så hade mitt arbete blivit lidande återigen pga av VAB, då barnen senast var förkylda för exakt 12 dar sedan. Därför tycker jag att vi har det bra här i Sverige, för om man är två föräldrar, så finns faktiskt möjligheten att dela även på de där VAB-dagarna så inte bara den enas arbete blir lidande. För även om det i de flesta familjer finns en person (oftast mannen) med högre inkomst, så är arbetet viktigt för båda parter precis som barnen är viktiga för båda. Att få lite lägre inkomster känns säkert i plånboken [för det gör det hos oss] MEN utslaget på ett helt [arbets-]liv är det så lite pengar vi pratar om att det i slutändan lönar sig att dela lika, för att alla ska må bra och trivas med sitt liv.

För de som har det så knapert att VAB blir lika med mindre pengar till mat, kanske det är svårt att dela lika. Där blir det frågan om nåt helt annat än att man får mindre pengar att spendera på materiella saker, som man faktiskt kan vara utan. Mat måste man bara ha!

Nu ska jag lägga mig och hoppas att min förkylning är väck imorgon, för jag hade tänkt fynda lite sent imorgon på klubbkväll på en av favvobutikerna i stan.

XOXO

Inför helgen som gick hade vi storslagna planer. Vi skulle måla färdigt våra balkonger och så skulle vi åka hela familjen på Kolmårdens djurpark på lördagen, plus allt annat som vi brukar göra på helgen — städa, tvätta, storhandla.... Men när vi vaknade på lördag morgon var vi alla i familjen, från den minsta till den största, helt slut! Barnen var hängiga och kinkiga och jag och maken bara orkade inte skynda oss eller som vi konstaterade, bråka oss igenom Kolmården med tre gnälliga barn. Så kul är inte Kolmården, i synnerhet när man redan varit där ett antal gånger innan, att vi kände att vi absolut behövde utsätta oss för den tortyren. I stället gick maken ut och målade, storebror satt inne och spelade Wii, lilla storebror sov i bilen [där han somnat under färden till återvinningsstationen] och jag och lillebror tog en promenad. Och det var ungefär allt vi gjorde... Hösttröttheten har övertagit våra kroppar och det verkar hålla i sig!

♣

Under alla mina promenader de senaste veckorna har jag, som senast, upptäckt att det är MÄNGDER med bär på rönnbärsträden, och sugen som jag är på att åka lite skidor har jag valt att tolka det som att det kommer att falla mycket snö denna vinter. Kommer inte ihåg vart jag hört det (bondepraktikan??), men det ska visst höra ihop på nåt vis — mycket rönnbär är lika med mycket snö. Och kanske stämmer det, för snön verkar komma ovanligt tidigt i år i de västerbottniska trakterna, där det tydligen snöade senast IDAG! Här i de östgötska regionerna lär det dröja ytterligare några veckor, men det är helt okej för min del då jag vill hinna njuta av min bästa årstid — HÖSTEN!

♣

På onsdag och torsdag ska jag inhandla lite nytt till garderoben, för en härlig höst kräva färggrant mode ;)




XOXO