Sick & tired

För fyra veckor sedan var jag på väg ut med återvinningen, när jag halkade i trappan och bröt tummen! Det krävdes en operation och gips i minst 5 veckor. Med dryga 5 dagar kvar med gipsad vänsterhand, sitter jag nu här och längtar till dess att jag slipper gipset. Den skaver och det kliar på såret. Med andra ord — jag är less!!

För två veckor sedan började jag jobba igen efter ett års föräldraledighet. Det var med blandade känslor jag åkte till jobbet måndagen den 1 mars och nu, två veckor senare, är det med blandade känslor jag sitter här och skriver. För det var inte bara att gå tillbaka till jobbet och lämna lillebror som gav mig dessa känslor, utan även jobbet som väntade. Jag lämnade nämligen en tjänst och kom tillbaka till en annan, och i princip är det som att komma till en helt ny arbetsplats och arbetsuppgifter, med enda skillnaden att kollegorna är desamma. Omställningen är total och att dessutom förbli oberörd till känslorna kring den pågående omorganisationen är svårt. Men framför allt är det UTMATTANDE!! På två veckor har jag hunnit ha migrän 3 GÅNGER, varav sista gången som inföll bara häromdagen var jag tvungen att stanna hemma dagen efter för att återhämta mig. Trots det är jag så trött just nu att jag ser dubbelt!

Ville ändå skriva några rader till er som kanske undrat vart jag hade tagit vägen. Och nu kanske ni förstår att en skadad hand och lite jobbtrötthet påverkat en hel del. Min förhoppning är att min trötthet ska lugna sig nu framöver så att ni ska kunna ta del av lite andra funderingar som jag har burit på, men som jag är alldeles för trött för att delge er just nu. Ni får helt enkelt vänta, men jag lovar er att det blir spännande inlägg...

Imorgon är det final i Melodifestivalen och vi har laddat med godis, snacks och trevligt sällskap och håller tummarna för att Anna Bergendahl kommer vidare till Europafinalen i Oslo — möjligtvis har Sverige en chans då!



♥♥♥

Liten och Ynklig

Det är så jag känner mig, nu när jag är förkyld. Helst av allt skulle jag vilja kura ihop mig under ett varmt täcke med en kopp te och ligga så hela da'n. Sova och läsa lite om vartannat och kanske se på en film eller två... Tyvärr finns det nåt som kallas föräldraansvar nu för tiden, vilket gör att jag inte riktigt kan koppla bort omvärlden och tycka synd om mig själv. När barnen gått och lagt sig, nån gång efter halv nio, kanske den där drömmen kan slå in, men då är jag så slut efter dagen att jag bara somnar — nada más!

Igår kväll lyckades jag emellertid se en hel film, men bara för att jag sovit på soffan tidigare på kvällen. Nu ska jag prova samma sak, utan att ha sovit nånting innan, så får vi se hur det går. Vi ska senämligen se första filmen i vampyrsagan, Twilight. Imorgon kanske vi ser New Moon.

Äntligen har det så blivit dags att kura upp i soffan och tycka lite synd om mig själv!

XOXO

Syskonkärlek

Sedan lusanfallet smågrabbarna råkade ut för, har de fått stanna hemma fram till idag. De har varit riktigt goa, både mot varandra och mot oss vuxna, större delen av tiden åtminstone. Lilla storebror är nämligen inne i en sån där jag-älskar-att-go-bananas-och-driva-min-omgivning-till-vansinne-period. Detta betyder att han när som helst under sin vakna tid kan han få för sig att göra helt knasiga saker. Idag har det hänt ett antal gånger och för det mesta är det hans bröder som får lida.

Dagens roligaste händelse skedde när jag pratade i telefon med en kompis i eftermiddags. Lilla storebror tyckte det passade att tvätta händerna precis exakt samtidigt som jag skulle tvätta mina händer, bara för att retas. Och han tvättade sig, och tvättade sig, och tvättade sig och... ja,ni förstår. Till slut flyttar jag honom från handfatet och ber honom torka händerna på handduken, men det ville han inte. Vad han däremot tyckte passade var att torka händerna på lillebrors hår, så det gjorde han! Varpå jag utbrister: Men inte får du väl torka händerna på lillebrors hår!! och hör ett rejält gapskratt i andra änden av luren. Det var min kompis som tyckte det var hysteriskt kul, och jag fattade just då att det ju faktiskt var det och började flabba oxå! Det går ju bara inte att bli arg på en sån grej.

Men det finns stunder då de håller sams oxå, och just i morse var en sån stund :)

Mina tre små älsklingar hängde tillsammans runt Duplot.


Under jullovet hade minstingarna roligt med de tomma leksakslådorna...





Min vardag är med andra ord sällan av det tråkiga slaget, och det vet ju alla som har småbarn i sitt liv, att det är så det är!

♥♥♥

White Christmas?

Det är helt fantastiskt otroligt vackert ute just nu, även om det blåser så mycket att jag knappt vill gå ut och hämta tidningen. Det ligger ca 1,5 dm snö ute, och det är -8 grader. För att vara Östergötland är det helt otroligt, men å andra sidan var rönnbärsträden packade med bär tidigare i höst och enligt Bondepraktikan betyder det att det kommer mycket snö på vintern.







Jag håller tummarna nu för att detta vackra ska ligga kvar åtmisntone över jul, för på nåt sätt blir julen mycket tråkigare om det är barmark, regn och +4 grader.


Nu kör karusellen igång

Idag blir det ett kort inlägg eftersom jag är jättehängig, troligtvis på väg att få minstingarnas förkylning igen. Det värsta är att förkylningar numera har en tendens att sätta sig i mina bihålor, och så här har det varit sedan jag fick min första bihåleinflammation för två år sedan. Och jag avskyr det riktigt mycket för det gör så ont, och lite finns det som lindrar smärtan. Rinexin är min bästa vän såna här tillfällen.

Men vad jag egentligen skulle komma fram till var att det faktiskt finns en baksida med min favoritårstid. På hösten börjar nämligen alla förkylningar att härja, och har man barn på dagis så gäller det i princip bara att sätta sig i karusellen och "enjoy the ride". Hade jag nu jobbat istället, så hade mitt arbete blivit lidande återigen pga av VAB, då barnen senast var förkylda för exakt 12 dar sedan. Därför tycker jag att vi har det bra här i Sverige, för om man är två föräldrar, så finns faktiskt möjligheten att dela även på de där VAB-dagarna så inte bara den enas arbete blir lidande. För även om det i de flesta familjer finns en person (oftast mannen) med högre inkomst, så är arbetet viktigt för båda parter precis som barnen är viktiga för båda. Att få lite lägre inkomster känns säkert i plånboken [för det gör det hos oss] MEN utslaget på ett helt [arbets-]liv är det så lite pengar vi pratar om att det i slutändan lönar sig att dela lika, för att alla ska må bra och trivas med sitt liv.

För de som har det så knapert att VAB blir lika med mindre pengar till mat, kanske det är svårt att dela lika. Där blir det frågan om nåt helt annat än att man får mindre pengar att spendera på materiella saker, som man faktiskt kan vara utan. Mat måste man bara ha!

Nu ska jag lägga mig och hoppas att min förkylning är väck imorgon, för jag hade tänkt fynda lite sent imorgon på klubbkväll på en av favvobutikerna i stan.

XOXO


Hösttrötta är vi allihopa

Inför helgen som gick hade vi storslagna planer. Vi skulle måla färdigt våra balkonger och så skulle vi åka hela familjen på Kolmårdens djurpark på lördagen, plus allt annat som vi brukar göra på helgen — städa, tvätta, storhandla.... Men när vi vaknade på lördag morgon var vi alla i familjen, från den minsta till den största, helt slut! Barnen var hängiga och kinkiga och jag och maken bara orkade inte skynda oss eller som vi konstaterade, bråka oss igenom Kolmården med tre gnälliga barn. Så kul är inte Kolmården, i synnerhet när man redan varit där ett antal gånger innan, att vi kände att vi absolut behövde utsätta oss för den tortyren. I stället gick maken ut och målade, storebror satt inne och spelade Wii, lilla storebror sov i bilen [där han somnat under färden till återvinningsstationen] och jag och lillebror tog en promenad. Och det var ungefär allt vi gjorde... Hösttröttheten har övertagit våra kroppar och det verkar hålla i sig!



Under alla mina promenader de senaste veckorna har jag, som senast, upptäckt att det är MÄNGDER med bär på rönnbärsträden, och sugen som jag är på att åka lite skidor har jag valt att tolka det som att det kommer att falla mycket snö denna vinter. Kommer inte ihåg vart jag hört det (bondepraktikan??), men det ska visst höra ihop på nåt vis — mycket rönnbär är lika med mycket snö. Och kanske stämmer det, för snön verkar komma ovanligt tidigt i år i de västerbottniska trakterna, där det tydligen snöade senast IDAG! Här i de östgötska regionerna lär det dröja ytterligare några veckor, men det är helt okej för min del då jag vill hinna njuta av min bästa årstidHÖSTEN!



På onsdag och torsdag ska jag inhandla lite nytt till garderoben, för en härlig höst kräva färggrant mode ;)




XOXO


Händelserika dagar som denna

Jag är en person som har svårt för att finna ro i att göra ingenting och därför får jag sån enorm energi av dagar som den jag hade idag. Det har varit full rulle sen jag steg upp i morse, fram till för två timmar sen då jag äntligen fick sätta mig på sköna soffan och slappna av.

Att börja dagen med promenad en sensommardag som denna var ju toppen och lagom uppfriskande. Sen drog jag iväg med lillebror och storebror till IKEA, där jag fann massor med inspiration till hemmet som jag givetvis ville köpa på en gång. Det gick ju självklart inte för sig, men lite mer en än röd Antilop till lillebror blev det ju... of course ;)
Denna klämkäcka stol, som bara skulle "bo" här tills jag målat vår 20 år gamla trämatstol i vårt förråd, kommer att bli svår att skiljas från känner jag. Den ger nämligen köksutrymmet en sån färgk[l)ick och får mig att vilja byta ut färgburken med den svarta kulören (som alla som ser Roomservice fått lära sig att det heter och inte färg, alltså!) som väntar på att användas. Med detta säger jag alltså att jag nog måste bryta färgtrenden runt matbordet och måla trästolen röd istället, och det här har jag inte hunnit dela med min andra hälft ännu, så vi får se vad som händer. Jag kommer att sätta ut en före-och-efter bild i bloggen så fort jag är klar...

Efter att jag hämtat lilla storebror på föräldrakoopet åkte vi till mina föräldrar, som vi inte hälsat på på ett tag. Vi tyckte alla det var roligt att komma dit och ta det lugnt en stund. Bästa på hela tiden var nog lillebrors nyanskaffade beroende av MAJSKROKAR!

Alltså - jag har hört att bebisar gillar såna där - men det här var ju så hysteriskt kul att se hur han stoppade i sig och blev helt galet desperat när MAJSKROKEN var slut!!! Vi kunde inte sluta skratta när vi såg den där desperata blicken: "Ge mig, ge mig... ge mig meeeera!" - så nu måste jag gå till affären i morgon och skaffa ett lager för jag känner att de där MAJSKROKARNA kommer att bli inte bara sonens, utan även mina, bästa vänner!


Mmmmm, älskade majskrok!


Så till kvällens sköna, och dagens bästa, avslutning - tjejmöte med tigerkaka. Innan jag la barnen snodde jag alltså ihop en tigerkaka, som jag började misströsta att vi skulle hinna äta på eftersom jag läste hur länge den skulle vara i ugnen EFTER att jag blandat de flesta ingredienserna!! Men är det inte typiskt att när man har lite bråttom så läser man inte instruktioner, eller recept som i det här fallet? Det som dock såg så illa ut från början slutade lyckligt, för kakan fick betyget MVG av både tjejerna, grannen och maken! Vi får höra vad barnen säger imorgon...


För er som vet att min födelsedag närmar sig, kan jag berätta att jag även hann in en snabbis på KICK'S idag och sprayade på mig lite av den senaste D&G-doften nr3 L'Impératrice - I love it!


Sov gott!




Ja, men då börjar vi då...

...för det finns väl inget bättre tillfälle än just nu. Det där med att skjuta saker på framtiden gör en ju bara frustrerad för om man inte har tid nu, när man egentligen inte har nåt annat bättre för sig, när har man då tid?

Kvällarna när barnen sover är ju så sköna för att bara skriva av sig lite (som att jag inte hade annat för mig) men jag får se det som att detta är min stund precis som när jag går in på Facebook och kollar vad alla människor har eller har haft för sig.

När man har tre barn är det svårt att hitta en stund för sig själv, men jag har alltid haft svårt för att bara vara mamma, så jag tar mig tid att vara lite själv varje dag. Sen vad jag gör med den stunden är väldigt olika, men för det mesta spenderas den framför en skärm - datorns eller TVns. Mycket av detta beror på att jag har ett beroende... ett engagemangsberoende som innebär att jag inte kan hålla mig borta från styrelsearbete och således inte datorn heller. Mitt senaste styrelseengagemang är på stora lillebrors föräldrakooperativ, där jag sitter med i både styrelsen och i "dokumentgruppen", där vi går igenom alla kooperativets gamla dokument för att förbättra dem och för att skapa nya. Dessutom är vår familj även del av den s k "innegruppen", där vi jobbar på att förbättra innemiljön på alla tänkbara sätt. Tidigare satt jag som ledamot i Förbundsstyrelsen för världens bästa ungdomsorganisation - Röda Korsets Ungdomsförbund! Men eftersom jag fyllde 30 i fjol, var det inte längre aktuellt med en förlängning av min mandatperiod, så jag hittade nåt annat - sonens förskola!

Mitt beroende visade sig häromdan igen, då jag satt på föräldramöte på storebrors skola. Där frågade skolchefen om det fanns några intresserade föräldrar till föräldrarådet och jag kände direkt att: "Gud, han pratar ju till mig. Jag vill, jag vill, jag vill!!" Men jag tog mitt förnuft till fånga på en gång och konstaterade att nej, det går inte! Hur mycket jag än vill, så går det bara inte!

Tre barn, en dagpendlande make och två styrelseuppdrag senare kanske jag kan börja fundera på föräldrarådet, men inte just nu.

Just nu tänkte jag faktiskt gå i säng, för imorgon väntar en lååång dag. Barnen ska tas om hand, mat ska fixas och när maken kommit hem på kvällen ska jag iväg på styrelsemöte, och det mina vänner kan ta sina timmar - men eftersom det är nytt än så länge så är det roligt och intressant - sen får vi se vad jag tycker om ett tag. Det är faktiskt inte så stor skillnad mellan frågorna som diskuteras på ett ungdomsförbund och på ett föräldrakoop...


God natt!

För er under 30år som känner att ni vill engagera er, aktivt eller bara stödjande, gå in på: www.rkuf.se och bli medlem!!

RSS 2.0