Nu kör karusellen igång
Idag blir det ett kort inlägg eftersom jag är jättehängig, troligtvis på väg att få minstingarnas förkylning igen. Det värsta är att förkylningar numera har en tendens att sätta sig i mina bihålor, och så här har det varit sedan jag fick min första bihåleinflammation för två år sedan. Och jag avskyr det riktigt mycket för det gör så ont, och lite finns det som lindrar smärtan. Rinexin är min bästa vän såna här tillfällen.
Men vad jag egentligen skulle komma fram till var att det faktiskt finns en baksida med min favoritårstid. På hösten börjar nämligen alla förkylningar att härja, och har man barn på dagis så gäller det i princip bara att sätta sig i karusellen och "enjoy the ride". Hade jag nu jobbat istället, så hade mitt arbete blivit lidande återigen pga av VAB, då barnen senast var förkylda för exakt 12 dar sedan. Därför tycker jag att vi har det bra här i Sverige, för om man är två föräldrar, så finns faktiskt möjligheten att dela även på de där VAB-dagarna så inte bara den enas arbete blir lidande. För även om det i de flesta familjer finns en person (oftast mannen) med högre inkomst, så är arbetet viktigt för båda parter precis som barnen är viktiga för båda. Att få lite lägre inkomster känns säkert i plånboken [för det gör det hos oss] MEN utslaget på ett helt [arbets-]liv är det så lite pengar vi pratar om att det i slutändan lönar sig att dela lika, för att alla ska må bra och trivas med sitt liv.
För de som har det så knapert att VAB blir lika med mindre pengar till mat, kanske det är svårt att dela lika. Där blir det frågan om nåt helt annat än att man får mindre pengar att spendera på materiella saker, som man faktiskt kan vara utan. Mat måste man bara ha!
Nu ska jag lägga mig och hoppas att min förkylning är väck imorgon, för jag hade tänkt fynda lite sent imorgon på klubbkväll på en av favvobutikerna i stan.
XOXO
Men vad jag egentligen skulle komma fram till var att det faktiskt finns en baksida med min favoritårstid. På hösten börjar nämligen alla förkylningar att härja, och har man barn på dagis så gäller det i princip bara att sätta sig i karusellen och "enjoy the ride". Hade jag nu jobbat istället, så hade mitt arbete blivit lidande återigen pga av VAB, då barnen senast var förkylda för exakt 12 dar sedan. Därför tycker jag att vi har det bra här i Sverige, för om man är två föräldrar, så finns faktiskt möjligheten att dela även på de där VAB-dagarna så inte bara den enas arbete blir lidande. För även om det i de flesta familjer finns en person (oftast mannen) med högre inkomst, så är arbetet viktigt för båda parter precis som barnen är viktiga för båda. Att få lite lägre inkomster känns säkert i plånboken [för det gör det hos oss] MEN utslaget på ett helt [arbets-]liv är det så lite pengar vi pratar om att det i slutändan lönar sig att dela lika, för att alla ska må bra och trivas med sitt liv.
För de som har det så knapert att VAB blir lika med mindre pengar till mat, kanske det är svårt att dela lika. Där blir det frågan om nåt helt annat än att man får mindre pengar att spendera på materiella saker, som man faktiskt kan vara utan. Mat måste man bara ha!
Nu ska jag lägga mig och hoppas att min förkylning är väck imorgon, för jag hade tänkt fynda lite sent imorgon på klubbkväll på en av favvobutikerna i stan.
XOXO
Hösttrötta är vi allihopa
Inför helgen som gick hade vi storslagna planer. Vi skulle måla färdigt våra balkonger och så skulle vi åka hela familjen på Kolmårdens djurpark på lördagen, plus allt annat som vi brukar göra på helgen — städa, tvätta, storhandla.... Men när vi vaknade på lördag morgon var vi alla i familjen, från den minsta till den största, helt slut! Barnen var hängiga och kinkiga och jag och maken bara orkade inte skynda oss eller som vi konstaterade, bråka oss igenom Kolmården med tre gnälliga barn. Så kul är inte Kolmården, i synnerhet när man redan varit där ett antal gånger innan, att vi kände att vi absolut behövde utsätta oss för den tortyren. I stället gick maken ut och målade, storebror satt inne och spelade Wii, lilla storebror sov i bilen [där han somnat under färden till återvinningsstationen] och jag och lillebror tog en promenad. Och det var ungefär allt vi gjorde... Hösttröttheten har övertagit våra kroppar och det verkar hålla i sig!
♣
Under alla mina promenader de senaste veckorna har jag, som senast, upptäckt att det är MÄNGDER med bär på rönnbärsträden, och sugen som jag är på att åka lite skidor har jag valt att tolka det som att det kommer att falla mycket snö denna vinter. Kommer inte ihåg vart jag hört det (bondepraktikan??), men det ska visst höra ihop på nåt vis — mycket rönnbär är lika med mycket snö. Och kanske stämmer det, för snön verkar komma ovanligt tidigt i år i de västerbottniska trakterna, där det tydligen snöade senast IDAG! Här i de östgötska regionerna lär det dröja ytterligare några veckor, men det är helt okej för min del då jag vill hinna njuta av min bästa årstid — HÖSTEN!
♣
På onsdag och torsdag ska jag inhandla lite nytt till garderoben, för en härlig höst kräva färggrant mode ;)
XOXO
♣
Under alla mina promenader de senaste veckorna har jag, som senast, upptäckt att det är MÄNGDER med bär på rönnbärsträden, och sugen som jag är på att åka lite skidor har jag valt att tolka det som att det kommer att falla mycket snö denna vinter. Kommer inte ihåg vart jag hört det (bondepraktikan??), men det ska visst höra ihop på nåt vis — mycket rönnbär är lika med mycket snö. Och kanske stämmer det, för snön verkar komma ovanligt tidigt i år i de västerbottniska trakterna, där det tydligen snöade senast IDAG! Här i de östgötska regionerna lär det dröja ytterligare några veckor, men det är helt okej för min del då jag vill hinna njuta av min bästa årstid — HÖSTEN!
♣
På onsdag och torsdag ska jag inhandla lite nytt till garderoben, för en härlig höst kräva färggrant mode ;)
XOXO
Huset med den läckra dörren
…blev vårt till slut och vi fick en hörntomt oxå, men dessvärre fick vi inte den tomten som vi helst ville ha. Vi hoppades på det, men ödet ville visst nåt annat. För av någon konstig anledning så är varken maken eller jag så där sprudlande av glädje eller rusiga av förtjusning, som vår granne är som oxå fick ett radhus med hörntomt. Det känns som mellanmjölk, som maken sa häromdagen.
Exakt så här kommer vårt radhus att se ut från framsidan [om vi beslutar oss för att köpa]
Kanske hade vi varit gladare om vi fått tomten som vi helst ville ha, eller kanske inte ändå, med tanke på att det här skulle bli ett slags mellanboende i väntan på HUSET på den perfekta tomten. Och det faktum att man vet vad man har, men inte vad man kommer till kan oxå göra att vi tvekar, för hur fint och större det andra huset än är så är läget och de blivande grannarna inte lika bra som det vi har idag.
Ja, i vilket fall, fortsättning följer eftersom vi inte har bestämt oss och har dryga 10 dar på oss att göra det. Under tiden kollar vi upp andra alternativ och njuter vidare av att bo kvar i vår fina borätt.
Håll till godo!
Gå in på denna sida och kolla in mer detaljer om huset: http://www.boklok.com/Sverige/
Exakt så här kommer vårt radhus att se ut från framsidan [om vi beslutar oss för att köpa]
Kanske hade vi varit gladare om vi fått tomten som vi helst ville ha, eller kanske inte ändå, med tanke på att det här skulle bli ett slags mellanboende i väntan på HUSET på den perfekta tomten. Och det faktum att man vet vad man har, men inte vad man kommer till kan oxå göra att vi tvekar, för hur fint och större det andra huset än är så är läget och de blivande grannarna inte lika bra som det vi har idag.
Ja, i vilket fall, fortsättning följer eftersom vi inte har bestämt oss och har dryga 10 dar på oss att göra det. Under tiden kollar vi upp andra alternativ och njuter vidare av att bo kvar i vår fina borätt.
Håll till godo!
Gå in på denna sida och kolla in mer detaljer om huset: http://www.boklok.com/Sverige/
Mycket trevligheter...
...har det blivit den senaste veckan. På den internationella marknaden i fredags köpte jag en hel del godsaker; tysk korv, franska ostar, spanska churros och det bästa och gottaste av allt - italiensk nougat!
Mmmmmums!
Det här var verkligen en smakupplevelse, och en fröjd för ögat likaså. Om ni får möjlighet att köpa sånt här framöver - gör det!
I söndags firade jag min födelsedag tillsammans med mina föräldrar, lillasyster, mormor och min lilla familj. Det var ett tag sen vi var samlade så många runt bordet och dessutom åt så god mat, och därför var det extra kul att fira. Jag hade blivit sugen på Pastel de Choclo, chilensk majspaj, och tyckte det passade än bättre eftersom det nyligen hade varit Chiles nationaldag (18:e september) då det är vanligt att man äter just majspaj. Så det blev så här fina pasteles de choclo och en fin, hemmagjord tårta till!
Fina presenter fick jag oxå i form av två presentkort, ett på PAUS Spa och ett på min favoritbutik - Lin & Co, så snart ska jag bli både len OCH fin. Jag är verkligen jätteglad!!
Tack allihopa för att ni gjorde min dag speciell! Och syster S: du var saknad!
Nu ska jag laga lite middag tidigare än vanligt, för ikväll får vi veta om vi blir ägare till ett BoKlok-radhus...
Hejs!
Mmmmmums!Det här var verkligen en smakupplevelse, och en fröjd för ögat likaså. Om ni får möjlighet att köpa sånt här framöver - gör det!
I söndags firade jag min födelsedag tillsammans med mina föräldrar, lillasyster, mormor och min lilla familj. Det var ett tag sen vi var samlade så många runt bordet och dessutom åt så god mat, och därför var det extra kul att fira. Jag hade blivit sugen på Pastel de Choclo, chilensk majspaj, och tyckte det passade än bättre eftersom det nyligen hade varit Chiles nationaldag (18:e september) då det är vanligt att man äter just majspaj. Så det blev så här fina pasteles de choclo och en fin, hemmagjord tårta till!
Fina presenter fick jag oxå i form av två presentkort, ett på PAUS Spa och ett på min favoritbutik - Lin & Co, så snart ska jag bli både len OCH fin. Jag är verkligen jätteglad!!
Tack allihopa för att ni gjorde min dag speciell! Och syster S: du var saknad!
Nu ska jag laga lite middag tidigare än vanligt, för ikväll får vi veta om vi blir ägare till ett BoKlok-radhus...
Hejs!
Trött och grinig, men lycklig
Idag har jag varit oerhört trött och när jag är trött har jag lite kort stubin. Den här korta stubinen har en förmåga att drabba de flesta personer som kommer i min närhet. Men barnen, som står mig närmast på dagarna, har varit jättelugna och goa hela dagen, så jag har egentligen bara haft en person att irritera mig på idag, och det är inte min make för er som undrar ;)
För är det inte märkligt hur folk på nåt vis inte fattar att man är trött - fast man säger det - just den dagen man är som tröttast och bara vill bli lämnad ifred? Men på nåt konstigt vis så lyckades jag med konststycket att inte ta åt mig idag, och kanske var det för att jag var FÖR trött som jag lyssnade fast ändå inte, om ni förstår vad jag menar?
Dock hittade jag en sak på Facebook som gjorde mig lycklig och fick mig på gott humör... en liten stund i varje fall. Det var ett gammalt foto från min skola i Chile där jag gick ettan och tvåan innan vi flydde till Sverige. Att det gjorde mig lycklig beror på att jag har så många fina minnen från de åren, för vi hade en klass med en hel hop superengagerade föräldrar som fixade alla möjliga roliga aktiviteter och sammankomster. Detta gjorde att vi var en väldigt sammansvetsad klass och vi barn hade sååå roligt. Men det mest fantastiska med fotot är att jag nu har en möjlighet att visa det för min äldsta son, storebror, som aldrig har sett sin mamma så liten för fotona från de åren är mycket få, sorgligt nog! Så en dag som idag bara älskar jag Facebook!!
Ännu en sak som gjorde mig glad idag var de goda nyheterna vi fick från grannen ikväll. Han och flickvännen hade varit på lottdragningen av de fina svarta BoKlok-radhusen på IKEA och det visade sig att vi hade så pass mycket tur att vi kom på tionde plats i turordningen för att få välja ett hus. För att ge er lite perspektiv så var det 49 platser som de lottade ut!! Detta innebär att vi är lite närmare delmålet större yta och gräsmatta. För målet är ju en friliggande, nybyggd villa, modell nyfunkis i detta område eller det området som snart ska börja byggas här i närheten :D
Lite närmare delmålet
Så med detta fina avslut på dagen, ska jag nu börja dra mig mot sängen så att jag är mindre trött än jag var idag, för jag och grabbarna ska gå på utländsk marknad med mina föräldrar och morföräldrar efter att storebror slutat skolan.
Natti natti ;)
För är det inte märkligt hur folk på nåt vis inte fattar att man är trött - fast man säger det - just den dagen man är som tröttast och bara vill bli lämnad ifred? Men på nåt konstigt vis så lyckades jag med konststycket att inte ta åt mig idag, och kanske var det för att jag var FÖR trött som jag lyssnade fast ändå inte, om ni förstår vad jag menar?
Dock hittade jag en sak på Facebook som gjorde mig lycklig och fick mig på gott humör... en liten stund i varje fall. Det var ett gammalt foto från min skola i Chile där jag gick ettan och tvåan innan vi flydde till Sverige. Att det gjorde mig lycklig beror på att jag har så många fina minnen från de åren, för vi hade en klass med en hel hop superengagerade föräldrar som fixade alla möjliga roliga aktiviteter och sammankomster. Detta gjorde att vi var en väldigt sammansvetsad klass och vi barn hade sååå roligt. Men det mest fantastiska med fotot är att jag nu har en möjlighet att visa det för min äldsta son, storebror, som aldrig har sett sin mamma så liten för fotona från de åren är mycket få, sorgligt nog! Så en dag som idag bara älskar jag Facebook!!
Ännu en sak som gjorde mig glad idag var de goda nyheterna vi fick från grannen ikväll. Han och flickvännen hade varit på lottdragningen av de fina svarta BoKlok-radhusen på IKEA och det visade sig att vi hade så pass mycket tur att vi kom på tionde plats i turordningen för att få välja ett hus. För att ge er lite perspektiv så var det 49 platser som de lottade ut!! Detta innebär att vi är lite närmare delmålet större yta och gräsmatta. För målet är ju en friliggande, nybyggd villa, modell nyfunkis i detta område eller det området som snart ska börja byggas här i närheten :D
Lite närmare delmålet
Så med detta fina avslut på dagen, ska jag nu börja dra mig mot sängen så att jag är mindre trött än jag var idag, för jag och grabbarna ska gå på utländsk marknad med mina föräldrar och morföräldrar efter att storebror slutat skolan.
Natti natti ;)
Händelserika dagar som denna
Jag är en person som har svårt för att finna ro i att göra ingenting och därför får jag sån enorm energi av dagar som den jag hade idag. Det har varit full rulle sen jag steg upp i morse, fram till för två timmar sen då jag äntligen fick sätta mig på sköna soffan och slappna av.
Att börja dagen med promenad en sensommardag som denna var ju toppen och lagom uppfriskande. Sen drog jag iväg med lillebror och storebror till IKEA, där jag fann massor med inspiration till hemmet som jag givetvis ville köpa på en gång. Det gick ju självklart inte för sig, men lite mer en än röd Antilop till lillebror blev det ju... of course ;)
Denna klämkäcka stol, som bara skulle "bo" här tills jag målat vår 20 år gamla trämatstol i vårt förråd, kommer att bli svår att skiljas från känner jag. Den ger nämligen köksutrymmet en sån färgk[l)ick och får mig att vilja byta ut färgburken med den svarta kulören (som alla som ser Roomservice fått lära sig att det heter och inte färg, alltså!) som väntar på att användas. Med detta säger jag alltså att jag nog måste bryta färgtrenden runt matbordet och måla trästolen röd istället, och det här har jag inte hunnit dela med min andra hälft ännu, så vi får se vad som händer. Jag kommer att sätta ut en före-och-efter bild i bloggen så fort jag är klar...
Efter att jag hämtat lilla storebror på föräldrakoopet åkte vi till mina föräldrar, som vi inte hälsat på på ett tag. Vi tyckte alla det var roligt att komma dit och ta det lugnt en stund. Bästa på hela tiden var nog lillebrors nyanskaffade beroende av MAJSKROKAR!
Alltså - jag har hört att bebisar gillar såna där - men det här var ju så hysteriskt kul att se hur han stoppade i sig och blev helt galet desperat när MAJSKROKEN var slut!!! Vi kunde inte sluta skratta när vi såg den där desperata blicken: "Ge mig, ge mig... ge mig meeeera!" - så nu måste jag gå till affären i morgon och skaffa ett lager för jag känner att de där MAJSKROKARNA kommer att bli inte bara sonens, utan även mina, bästa vänner!
Mmmmm, älskade majskrok!
Så till kvällens sköna, och dagens bästa, avslutning - tjejmöte med tigerkaka. Innan jag la barnen snodde jag alltså ihop en tigerkaka, som jag började misströsta att vi skulle hinna äta på eftersom jag läste hur länge den skulle vara i ugnen EFTER att jag blandat de flesta ingredienserna!! Men är det inte typiskt att när man har lite bråttom så läser man inte instruktioner, eller recept som i det här fallet? Det som dock såg så illa ut från början slutade lyckligt, för kakan fick betyget MVG av både tjejerna, grannen och maken! Vi får höra vad barnen säger imorgon...
För er som vet att min födelsedag närmar sig, kan jag berätta att jag även hann in en snabbis på KICK'S idag och sprayade på mig lite av den senaste D&G-doften nr3 L'Impératrice - I love it!
Sov gott!
Att börja dagen med promenad en sensommardag som denna var ju toppen och lagom uppfriskande. Sen drog jag iväg med lillebror och storebror till IKEA, där jag fann massor med inspiration till hemmet som jag givetvis ville köpa på en gång. Det gick ju självklart inte för sig, men lite mer en än röd Antilop till lillebror blev det ju... of course ;)
Denna klämkäcka stol, som bara skulle "bo" här tills jag målat vår 20 år gamla trämatstol i vårt förråd, kommer att bli svår att skiljas från känner jag. Den ger nämligen köksutrymmet en sån färgk[l)ick och får mig att vilja byta ut färgburken med den svarta kulören (som alla som ser Roomservice fått lära sig att det heter och inte färg, alltså!) som väntar på att användas. Med detta säger jag alltså att jag nog måste bryta färgtrenden runt matbordet och måla trästolen röd istället, och det här har jag inte hunnit dela med min andra hälft ännu, så vi får se vad som händer. Jag kommer att sätta ut en före-och-efter bild i bloggen så fort jag är klar...
Efter att jag hämtat lilla storebror på föräldrakoopet åkte vi till mina föräldrar, som vi inte hälsat på på ett tag. Vi tyckte alla det var roligt att komma dit och ta det lugnt en stund. Bästa på hela tiden var nog lillebrors nyanskaffade beroende av MAJSKROKAR!
Alltså - jag har hört att bebisar gillar såna där - men det här var ju så hysteriskt kul att se hur han stoppade i sig och blev helt galet desperat när MAJSKROKEN var slut!!! Vi kunde inte sluta skratta när vi såg den där desperata blicken: "Ge mig, ge mig... ge mig meeeera!" - så nu måste jag gå till affären i morgon och skaffa ett lager för jag känner att de där MAJSKROKARNA kommer att bli inte bara sonens, utan även mina, bästa vänner!
Mmmmm, älskade majskrok!
Så till kvällens sköna, och dagens bästa, avslutning - tjejmöte med tigerkaka. Innan jag la barnen snodde jag alltså ihop en tigerkaka, som jag började misströsta att vi skulle hinna äta på eftersom jag läste hur länge den skulle vara i ugnen EFTER att jag blandat de flesta ingredienserna!! Men är det inte typiskt att när man har lite bråttom så läser man inte instruktioner, eller recept som i det här fallet? Det som dock såg så illa ut från början slutade lyckligt, för kakan fick betyget MVG av både tjejerna, grannen och maken! Vi får höra vad barnen säger imorgon...
För er som vet att min födelsedag närmar sig, kan jag berätta att jag även hann in en snabbis på KICK'S idag och sprayade på mig lite av den senaste D&G-doften nr3 L'Impératrice - I love it!
Sov gott!
Längtan efter ett hus
Idag har vi varit på Bomässa och framför allt rekognoserat i den enorma villatillverkaredjungeln som finns. När vi stod där idag insåg jag i varje fall att det kommer att krävas en hel del insatser från vår sida innan vi får flytta in i ett hus. Visst, huset kommer att vara nyckelfärdigt vid inflyttningen - så är det i de flesta fall - men vägen dit är lååång.
För det första måste vi få tag på en tomt, och det kan vara lättare sagt än gjort, eftersom vi vill bygga hus inom stan och inte i utkanten av den. Sen ska jag och maken komma överens om en massa saker, och eftersom vi båda har åtminstone två saker vi absolut inte kommer att förhandla bort, kan det bli långdraget det med :)
Men det är lustigt hur det har blivit, för jag har verkligen varit anti-villa i så många år! Jag är nämligen en bekväm kvinna, så det där med att klippa gräs, kratta löv, klippa häckar och odla växter är något som jag inte känt någon dragning till alls. Och så känner jag väl delvis idag oxå, men det är just trädgården som lockar mest när jag nu ser mig som en framtida husägare - konstigt nog!
Att jag känner som jag gör beror mycket på våra små grabbar, där en utav de åtminstone är beroende av att mamma eller pappa följer med ut idag. Hade vi bott på bottenvåningen och haft lyxen att bara öppna dörren nu under sommarhalvåret, hade jag troligtvis lugnat mig aningen med husinköpet. Nästa år kommer vi dessutom att ha en till liten som oxå vill ut i sandlådan, så behovet av en uteplats är stort.
Men det kommer att bli svårt att skiljas från denna underbara lägenhet! Det inser jag varje gång jag har varit på promenad i omgivningarna där det är fullt med snygga, nybyggda villor med vackra tomter och jag drömt mig bort till att äga minst två utav dem. För så fort jag kommer i närheten av våra hus och tittar upp mot våra fönster, känns det lite sorgligt eftersom jag vet att vi inte kan bo kvar här för alltid.
Jag älskar verkligen vår lilla BoKlok-lägenhet för att den är så ljus och smart fördelad kvadratmässigt sett. Den är mysig och passar oss perfekt just nu, och eftersom vi just nu klarar av att bo kvar här tänker jag njuta av den där känslan så länge den varar. Och vem vet kanske blir vi lyckligt lottade och får bo i ett annat BoKlok-hus i framtiden ;)
Framtiden??
Nu lämnar jag er för denna gång, med en bild på det läckra huset med den fräcka dörren!
God natt!
För det första måste vi få tag på en tomt, och det kan vara lättare sagt än gjort, eftersom vi vill bygga hus inom stan och inte i utkanten av den. Sen ska jag och maken komma överens om en massa saker, och eftersom vi båda har åtminstone två saker vi absolut inte kommer att förhandla bort, kan det bli långdraget det med :)
Men det är lustigt hur det har blivit, för jag har verkligen varit anti-villa i så många år! Jag är nämligen en bekväm kvinna, så det där med att klippa gräs, kratta löv, klippa häckar och odla växter är något som jag inte känt någon dragning till alls. Och så känner jag väl delvis idag oxå, men det är just trädgården som lockar mest när jag nu ser mig som en framtida husägare - konstigt nog!
Att jag känner som jag gör beror mycket på våra små grabbar, där en utav de åtminstone är beroende av att mamma eller pappa följer med ut idag. Hade vi bott på bottenvåningen och haft lyxen att bara öppna dörren nu under sommarhalvåret, hade jag troligtvis lugnat mig aningen med husinköpet. Nästa år kommer vi dessutom att ha en till liten som oxå vill ut i sandlådan, så behovet av en uteplats är stort.
Men det kommer att bli svårt att skiljas från denna underbara lägenhet! Det inser jag varje gång jag har varit på promenad i omgivningarna där det är fullt med snygga, nybyggda villor med vackra tomter och jag drömt mig bort till att äga minst två utav dem. För så fort jag kommer i närheten av våra hus och tittar upp mot våra fönster, känns det lite sorgligt eftersom jag vet att vi inte kan bo kvar här för alltid.
Jag älskar verkligen vår lilla BoKlok-lägenhet för att den är så ljus och smart fördelad kvadratmässigt sett. Den är mysig och passar oss perfekt just nu, och eftersom vi just nu klarar av att bo kvar här tänker jag njuta av den där känslan så länge den varar. Och vem vet kanske blir vi lyckligt lottade och får bo i ett annat BoKlok-hus i framtiden ;)
Framtiden??Nu lämnar jag er för denna gång, med en bild på det läckra huset med den fräcka dörren!
God natt!
Ja, men då börjar vi då...
...för det finns väl inget bättre tillfälle än just nu. Det där med att skjuta saker på framtiden gör en ju bara frustrerad för om man inte har tid nu, när man egentligen inte har nåt annat bättre för sig, när har man då tid?
Kvällarna när barnen sover är ju så sköna för att bara skriva av sig lite (som att jag inte hade annat för mig) men jag får se det som att detta är min stund precis som när jag går in på Facebook och kollar vad alla människor har eller har haft för sig.
När man har tre barn är det svårt att hitta en stund för sig själv, men jag har alltid haft svårt för att bara vara mamma, så jag tar mig tid att vara lite själv varje dag. Sen vad jag gör med den stunden är väldigt olika, men för det mesta spenderas den framför en skärm - datorns eller TVns. Mycket av detta beror på att jag har ett beroende... ett engagemangsberoende som innebär att jag inte kan hålla mig borta från styrelsearbete och således inte datorn heller. Mitt senaste styrelseengagemang är på stora lillebrors föräldrakooperativ, där jag sitter med i både styrelsen och i "dokumentgruppen", där vi går igenom alla kooperativets gamla dokument för att förbättra dem och för att skapa nya. Dessutom är vår familj även del av den s k "innegruppen", där vi jobbar på att förbättra innemiljön på alla tänkbara sätt. Tidigare satt jag som ledamot i Förbundsstyrelsen för världens bästa ungdomsorganisation - Röda Korsets Ungdomsförbund! Men eftersom jag fyllde 30 i fjol, var det inte längre aktuellt med en förlängning av min mandatperiod, så jag hittade nåt annat - sonens förskola!
Mitt beroende visade sig häromdan igen, då jag satt på föräldramöte på storebrors skola. Där frågade skolchefen om det fanns några intresserade föräldrar till föräldrarådet och jag kände direkt att: "Gud, han pratar ju till mig. Jag vill, jag vill, jag vill!!" Men jag tog mitt förnuft till fånga på en gång och konstaterade att nej, det går inte! Hur mycket jag än vill, så går det bara inte!
Tre barn, en dagpendlande make och två styrelseuppdrag senare kanske jag kan börja fundera på föräldrarådet, men inte just nu.
Just nu tänkte jag faktiskt gå i säng, för imorgon väntar en lååång dag. Barnen ska tas om hand, mat ska fixas och när maken kommit hem på kvällen ska jag iväg på styrelsemöte, och det mina vänner kan ta sina timmar - men eftersom det är nytt än så länge så är det roligt och intressant - sen får vi se vad jag tycker om ett tag. Det är faktiskt inte så stor skillnad mellan frågorna som diskuteras på ett ungdomsförbund och på ett föräldrakoop...
God natt!
För er under 30år som känner att ni vill engagera er, aktivt eller bara stödjande, gå in på: www.rkuf.se och bli medlem!!
Kvällarna när barnen sover är ju så sköna för att bara skriva av sig lite (som att jag inte hade annat för mig) men jag får se det som att detta är min stund precis som när jag går in på Facebook och kollar vad alla människor har eller har haft för sig.
När man har tre barn är det svårt att hitta en stund för sig själv, men jag har alltid haft svårt för att bara vara mamma, så jag tar mig tid att vara lite själv varje dag. Sen vad jag gör med den stunden är väldigt olika, men för det mesta spenderas den framför en skärm - datorns eller TVns. Mycket av detta beror på att jag har ett beroende... ett engagemangsberoende som innebär att jag inte kan hålla mig borta från styrelsearbete och således inte datorn heller. Mitt senaste styrelseengagemang är på stora lillebrors föräldrakooperativ, där jag sitter med i både styrelsen och i "dokumentgruppen", där vi går igenom alla kooperativets gamla dokument för att förbättra dem och för att skapa nya. Dessutom är vår familj även del av den s k "innegruppen", där vi jobbar på att förbättra innemiljön på alla tänkbara sätt. Tidigare satt jag som ledamot i Förbundsstyrelsen för världens bästa ungdomsorganisation - Röda Korsets Ungdomsförbund! Men eftersom jag fyllde 30 i fjol, var det inte längre aktuellt med en förlängning av min mandatperiod, så jag hittade nåt annat - sonens förskola!
Mitt beroende visade sig häromdan igen, då jag satt på föräldramöte på storebrors skola. Där frågade skolchefen om det fanns några intresserade föräldrar till föräldrarådet och jag kände direkt att: "Gud, han pratar ju till mig. Jag vill, jag vill, jag vill!!" Men jag tog mitt förnuft till fånga på en gång och konstaterade att nej, det går inte! Hur mycket jag än vill, så går det bara inte!
Tre barn, en dagpendlande make och två styrelseuppdrag senare kanske jag kan börja fundera på föräldrarådet, men inte just nu.
Just nu tänkte jag faktiskt gå i säng, för imorgon väntar en lååång dag. Barnen ska tas om hand, mat ska fixas och när maken kommit hem på kvällen ska jag iväg på styrelsemöte, och det mina vänner kan ta sina timmar - men eftersom det är nytt än så länge så är det roligt och intressant - sen får vi se vad jag tycker om ett tag. Det är faktiskt inte så stor skillnad mellan frågorna som diskuteras på ett ungdomsförbund och på ett föräldrakoop...
God natt!
För er under 30år som känner att ni vill engagera er, aktivt eller bara stödjande, gå in på: www.rkuf.se och bli medlem!!
